Telestaden och konsten

Skulpturen ”Cellisten” är gjord av konstnären Liss Eriksson och kom till platsen 1965, två år efter att Televerkets laboratorie- och utvecklingsverksamhet flyttat från innerstan till Vitsand i Farsta.

Liss Eriksson (1919-2000) föddes i Stockholm, som yngste son till skulptören Christian Eriksson. Han växte upp i faderns ateljéfastighet på Södermalm. Efter konststudier på Konsthögskolan i Stockholm och sedan i Paris, landade han så småningom tillbaka i Stockholm och sin fars ateljéfastighet. Där bodde han kvar och arbetade hela sin resterande karriär som skulptör.

Konsten som beställdes för att smycka Televerkets område var en viktig del av den storskaliga modernistiska arkitektur och offentliga miljö som växte fram på platsen. Liss var inte bara konstnär i sammanhanget. Han anlitades också som sammanhållande konstnärlig konsult för att tillsammans med arkitekterna bestämma inriktning, val av konstnärer och verk till området.

Fanns det då en röd tråd mellan de tre konstverken på platsen? Enligt Statens konstråd tycks temat snarare vara just dess olikheter.

– Konstnärerna är inte valda tematiskt utan representerar snarare den svenska efterkrigskonstens mångfald av måleriska och skulpturala uttryck. Frånvaron av både teman och koncept vittnar om dåtidens starka tilltro till att konsten många gånger har en oväntad (inneboende) kraft att sätta människors fantasi i rörelse, oberoende av utbildning och andra förkunskaper, säger Henrik Orrje, Statens Konstråd.

Och visst stämmer det även 60 år senare – att allt ligger i betraktarens ögon. Så kanske låta nästa helgpromenad bli till en konstrunda i Telestaden? Vad sätter konstverken igång för tankar och känslor hos dig? Kan du se någon sammanhållen tråd?