En ny stadsdel på klassisk mark

Nu utvecklar vi Farsta. Det blir tusentals nya bostäder och platser där människor ska mötas. När vi bygger är vi måna om att bibehålla områdets själ av människor från olika kulturer, länder och bakgrunder som jobbar och lever tillsammans.

Mitt i det nya Farsta finns Telestaden, en ny stadsdel där vi på Ikano Bostad och Rikshem planerar att bygga 2 000 bostäder. Här möts de som badat och grillat vid Drevviken med de som kommer hem med tunnelbana och buss. Drevvikens strand är nämligen bara några få minuters promenad bort, likaså pendeltåget och Farsta centrum. I centrum ansluter tunnelbanans gröna linje, medan bussförbindelserna finns i direkt anslutning till bostäderna. Vi planerar gröna och urbana mötesplatser för en levande stadsdel, där förskolor och skolor blandas med ett rikt kulturliv, handel och en självklar tillgänglighet till allt det som den större utvecklingen av Farsta möjliggör.

Ekofria rummet där Fröken Ur spelades in
Mårbackastråket (Bild: White arkitekter)
Bild: Staffan Eliasson
Teletorget (Bild: White arkitekter)

En modern stadsdel med kulturhistoriska värden

Där Telestaden byggs, har möten mellan människor skapats i ett halvt sekel. Området tillhörde under lång tid Televerket, som haft såväl huvudkontor som labb på området. Det karakteristiska tornet användes som direktförbindelse till tornet vid Telefonplan och LM Ericsson. Trevåningshusen på Mårbackavägen, numera Mårbackagatan, ritade av Bengt Hidemark och Gösta Danielson, belönades 1969 med Kasper Salin-priset.

Telestaden har fått sin prägel av Televerkets anläggning som uppfördes i olika etapper från 1962- 1972. När vi på Ikano Bostad och Rikshem utvecklar Telestaden är vår ambition att skapa en modern och varierad stadsdel och samtidigt bevara dess kulturhistoriska värden. Byggnaderna i Telestaden är alla klassade av Stadsmuséet som skyddsvärda i olika grad, vilket vi tar hänsyn till vid upprustning och utbyggnad.

Vitsand och Teliatornet

När Televerket skulle omlokaliseras från innerstan 1962 började man med laboratorie- och utvecklingsverksamheten som förlades i Vitsand. Området består av storskaliga så kallade skivhus med bullerskyddade innergårdar som står vinkelrätt mot Nynäsvägen. Byggnaderna har huserat bland annat det ljudlaboratorium som var inspelningsplats för Fröken Ur. Här finns också det klassiska, och numera välkända landmärket för Farsta – Teliatornet, som använts för att testa radiolänkutrustning.

Mårbacka

1969 flyttades även Televerkets huvudkontor till Farsta och Mårbackavägen. För ändamålet ritade arkitekterna Bengt Hidemark och Gösta Danielsson byggnader med tre eller fyra våningar i sammanbyggda kvarter.

Arkitekterna tilldelades det prestigefyllda Kasper Salin-priset för sin design och idag är husen ”blåklassade”, en märkning som Stadsmuséet endast tilldelar byggnader med synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Det innebär att de inte får förvanskas när de görs om utan kommer omvandlas till kontor där den rustika känslan vårdas och utvecklas med varsam hand.

Kasper Salin-priset för arkitekturen

1969 belönades trevåningshusen på Mårbackavägen med Kasper Salin-priset, ett pris som varje år delas ut av Sveriges Arkitekter för att uppmärksamma ett byggnadsverk eller en grupp byggnader av hög arkitektonisk kvalitet.

Priset, som är ett av Sveriges mest prestigefyllda, instiftades år 1962 på grundval av en donation från Stockholms stadsarkitekt Kasper Salin. I motiveringen lyftes bland annat fram hur Hidemark och Danielsson skapat “fattbara samband” samt att “varje utrymme” fått en egen identitet.

Historiska byggnader som utvecklas varsamt

Stadsmuséet har klassat Televerkets förvaltningsbyggnader i Farsta som kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Mårbacka är blåklassat, vilket är den högsta klassificeringen och omfattar byggnader med synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Dessa får inte förvanskas när de görs om till bostäder och kommer därför i stor grad omvandlas till kontor där den rustika känslan från de historiska byggnaderna vårdas och utvecklas med varsam hand.

Även de högre husen längs Nynäsvägen klassas som kulturhistoriskt värdefulla, om än med en lägre klassificering vilket medger viss försiktig frihet vid upprustning och utbyggnad.

Senast uppdaterad 13 november, 2019